Toppbild för ängsslåttersidan

Hur man sköter en äng

Höbergningen begynner med de sidländta Ängarne första dagarne af Juli. Höet hopräfsas uti strängar, och samlas, sedan det är torrt, uti Stackar, hwilka efter någon dag hemköres, en och en, på ofwannämnde wagnar. En torr stack wäger omkring 12 Lispund.
Palmstierna, C. O., 1825: Beskrifning öfwer Sandhems Församling. Skaraborgs Läns Kongl. Hushålls-Sällskaps Handlingar.

Att gå med lie och skära av örter och gräs är bara en del av skötseln av en äng och lieslåtter är bara ett sätt att bärga tillväxten, att hösta. I denna avdelning av hemsidan berör vi tekniken som man använder när man hanterar sin lie men även andra sätt att hösta skörden som slåtterbalk och röjsåg. Fagning, krattning, hässjning och efterbete hör också ängsskötseln till.

Målsättningen med ängsskötseln är annorlunda i dag än tidigare. Från att ha varit en nödvändighet för att föda vår befolkning har syftet nu blivit att vårda skönheten i blomsterängens blomning och det historiska värdet i hantverket. Sen får man inte glömma värdet i arbetsgemenskapen och samtalet över en kopp kaffe efteråt.

Medan man tidigare plundrade ängen på näring för att få mat plundrar vi numera ängen på näring för att inte gynna de växter som vi inte vill ha. De rara ängsväxterna som vi vill njuta av är gynnade av den återkommande kalavverkningen. Ja, kanske inte direkt gynnade, det är egentligen så att det är de andra växterna som missgynnas mera av slåttern. Höga snabbväxande örter och så småningom sly skulle ta över om de inte bekämpades. Möjligheten för dessa snabbväxare att ta över minskar också om vi lyckas ta bort så mycket näring som möjligt.

Denna utläggning om näring är viktig att ha i åtanke när man bestämmer vilken hävd man ska ha på en bit äng.