- Slåtterängen
- Slåtterhistorik
- Lie och orv
- Slipning och bryning
- Ängsskötsel
- Skapa ängar
- Slåttergille
- Mer att läsa
Ängens historia
Ängen och lien har i mycket en gemensam historia. Utvecklingen har ibland gått långsamt och ibland gjort snabba hopp. Nu är vi i slutfasen av ett snabbt hopp i utvecklingen.
De första liarna lämpliga för grässlåtter börjar förekomma under andra århundradet efter Kristi födelse. Det var så kallade kortliar med 20–30 cm långa blad. Från samma tid finns fynd av räfsor. Med ledning av dessa redskapsfynd i arkeologiskt material kan man räkna med att de första ängarna uppträder vid denna tid. Troligen var det bördiga marker med högvuxet gräs som slogs med kortliar, eftersom det var svårt att slå tätt utmed marken med denna typ av lie. Under senmedeltid kom långlien av den typ som använts in i vår tid. Med detta redskap fördubblades arbetskapaciteten enligt skördeexperiment.
I och med tillkomsten av lantmäterikartor på 1630-talet kan vi få en bild hur ängarna låg i landskapet. Ängsarealen var fem, ibland upp mot tio gånger större än åkerarealen. Runt åker och äng, som kallades gärdet, löpte en gärdsgård av trä, ungefär som vi kan se vid hembygdsgårdarna idag fast tätare. Gärdsgården hindrade husdjuren att äta upp det som skulle skördas. Ofta fanns det ett särkskilt gärde utan åkrar, som kallades ängsgärde eller ängshage. Här kunde man släppa in betesdjuren så fort höet kommit in i ladan. På den andra ängsmarken måste man vänta med betet tills säden hade skördats.
Ängarna nådde sin största utbredning under början av 1800-talet. Därefter kom vallodlingen successivt att ta över rollen som höproducent. Ängarnas tillbakagång gick snabbt i slättbygderna medan de levde kvar i liten skala långt in på 1900-talet på småbruk i skogsbygderna. Ännu in på 1980-talet kunde man hitta ängsfragment som slogs av äldre bönder. Åtskilliga av dessa hålls fortfarande i hävd av ideella krafter.
Studera ängarna på gamla kartor!
Gamla gårds- och bykartor har mycket att ge för den som vill skaffa kunskaper om ängar under 1600- och 1700-talen. De flesta av dessa kartor är digitaliserade. De kan studeras via Lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se, klicka på Historiska kartor. Här kan man också se den häradsekonomiska kartan från 1890-talet, där ängsmarken är markerad med grönt.
Från åren 1630–1655 finns 12.000–14.000 kartor bevarade över gårdar och byar i Sverige. De är inbundna härad för härad i så kallade geometriska jordeböcker. De finns numera på Riksarkivet. Dessa kartor håller på att digitaliseras och kommer att bli sökbara under 2009. Se www.statensarkiv.se/geometriska. All text på kartorna har tolkats och renskrivits.
Prästgården, klockargården samt kyrkan och klockstapeln i Tingstad, Lösings härad i Östergötland. Från en äldre karta som går att hitta på www.statensarkiv.se/geometriska. Bilden är publicerad med tillstånd av projektet Nationalutgåva av de äldre geometriska kartorna – Riksarkivet.
En socken karta från Lantmäteristyrelsens arkiv. Dessa kartor är från perioden 1845–1859. Se vidare www.lantmateriet.se.
Under perioden 1750–1927 framställdes skifteskartor för att hantera jordbruksbyarnas omställning. Se vidare www.lantmateriet.se